Det blöder
När en dörr stängs öppnas ett fönster sägs det. Jag är inne
i någon slags konstig fas där verklighet och fantasi är i någon
konstig blandning som jag inte kan se skillnad på. Jag håller
på att förhandla mig till min dröm känns det som ibland. Ansök-
ningshandlingar! Flytta eller stanna. Det känns som att man går
på moln. Det är så jävla nära! Men samtidigt så är det typ åska
på G för att vara metaforisk. Och så bärs man upp av något och
allt vid sidan av en ramlar isär. Och någonstans där mitt i alltihop
så hör jag den där rösten som säger att det är inte alltid man kan
ta utan man måste ge och inte vara rädd för att ge mer än vad
man får tillbaka. Det hjälper och det gör mig så mycket gladare.
Där var vi - dröm igen! Nej nu ska jag sluta svamla och någonstans
rycka tag i kragen och försöka dra mig tillbaka till verkligheten
så kommer drömmen snart!
Jo glömde nästa. Rubriken syftar på den tankspriddhet som
uppstår när man stänger besticklådan utan att ta bort handen
och slår upp två knogar. Det blöder och knogarna är inte det ända!
Kommentarer
Trackback
